Bild 1 av 1

Q&A

Vad var startskottet till samarbetet för en hållbar destination?

– Många av oss har länge varit engagerade i olika hållbarhetsfrågor. Flertalet medverkande anläggningar är sedan länge Svanenmärkta. Hotell- och konferensanläggningarna har också länge samarbetat kring andra frågor. Hösten 2009 satte vi oss ner runt ett bord. Vi beslöt oss för att det var dags att samarbeta även kring dessa viktiga frågor för att arbeta mot att bli Sveriges första hållbara destination – ett arbete som ständigt pågår och ett mål man aldrig når.

Varför samarbetar besöksnäringen i Sigtuna kring en hållbar destination?

– För att det är tillsammans som vi kan göra skillnad. Ett exempel är ekologiskt kaffe – genom att vi alla serverar enbart ekologiskt kaffe minskar vi kemikalieanvändningen med 160 kilo per år och motsvarande 20 fotbollsplaner ställs därmed om till giftfri odling – det gör skillnad både för våra gäster och för människor och natur i kaffeodlande länder. Dessutom gör vårt samarbete att vi syns bättre utåt vilket är viktigt då vi vill vara en inspirations- och kunskapskälla för andra i vår bransch. Får vi efterföljare så kan det göra verklig skillnad för miljön och för hållbarheten.

Är det samarbetet som gör projektet starkt? Vad krävs för ett så starkt samarbete? 

– Ja, samarbetet gör projektet starkt. Och projektet gör samarbetet starkt. Hållbarhetsarbete såväl som destinationsutveckling kan bara lyckas i samverkan. Men det är inte ett samarbete för samarbetets skull, det måste vara idéburet och affärsmässigt. Och det är vårt projekt.

 

Destination Sigtuna har nominerats till ett flertal priser och fått utmärkelser

– Vi har försökt att vara nytänkande inom miljöområdet. Trots att vi som deltar i samarbetet är konkurrenter har vi fokuserat på miljöförbättringar och tillsammans nått goda resultat. Vårt starka samarbete gör oss uthålliga och steg för steg har vi utvidgat omfattningen på vårt arbete. Detta är vår styrka och det som vi tror leder till att andra uppmärksammar det vi gör.

 

Hur viktig är hållbarhetsarbetet i er kommunikation om Destination Sigtuna?

– Det är oerhört viktigt och en del av vår identitet. I Sigtuna har vi ett tusenårsperspektiv. Vi har funnits i tusen år och vi vill finnas i tusen år till. Sigtuna är Sveriges första stad, produkten av modiga och visionära män som ville bygga något nytt. Den tanken bär vi med oss in i framtiden, som därmed måste vara hållbar. Med Sveriges största flygplats och 10 % av Sveriges nya basnäring – besöksnäringen, står Sigtuna inför särskilda utmaningar och bär ett extra stort ansvar.

 

Vad är en hållbar destination?

Sanningen är nog att ingen vet vad en hållbar destination är, men genom att vi strävar mot detta mål så gör vi skillnad och vi närmar oss hållbarhet genom att praktiskt göra saker som minskar miljöpåverkan och bidrar till en positiv social och ekonomisk utveckling. Vi har koll på vår klimatpåverkan och vi kompenserar för det vi på kort sikt inte kan ändra på. Vi ökar vår andel ekologiskt och har bikupor för att stärka den biologiska mångfalden både lokalt och långt bort. Vi arbetar för att våra gäster ska kunna ta sig hit på ett sätt som har så liten miljöpåverkan som möjligt och vi diskuterar med vår leverantör av fjärrvärme vad de ska göra för att minska andelen fossilt bränsle. Genom vår verksamhet bidrar vi till en positiv ekonomisk utveckling och arbetstillfällen. Har du fler förslag på vad vi kan göra så tar vi tacksamt emot dessa.
 

Hur många är med i samarbetet?

– Idag är vi 16 aktörer: 14 hotell- och konferensanläggningar som tillsammans med Destination Sigtuna och Stockholm Arlanda Airport samarbetar.

 

Vilka är med i samarbetet?

1909 Sigtuna Stadshotell
32 rum & kök
Best Western Arlanda Hotellby
Best Western Park Airport Hotell
Clarion Hotel Arlanda Airport
Hotell Kristina
Kämpasten
Radisson Blu Arlandia Hotel
Radisson Blu SkyCity Hotel 
Rosersberg Slottshotell
Sigtunahöjden Hotell & Konferens
Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens
Stora Brännbo Konferens & Hotell
Wenngarn Hotell & Konferens
Dessutom ingår Destination Sigtuna AB

 

Vad är det för skillnad på miljö och hållbarhet?

Miljöfrågan är en del av en större utmaning. Utan en god miljö riskerar vi att undergräva våra möjligheter att leva på vår planet. För hållbarhet krävs dessutom att sociala och ekonomiska dimensioner inkluderas.

 

Hur har ni formaliserat ert samarbete?

De medverkande anläggningarna skriver på samarbetsavtal i treårsperioder.

Klimatberäkningar och klimatkompensation

Vad är klimatkompensation och hur klimatkompenserar man?

Länder och företag som är knutna till Kyotoprotokollet och därmed är begränsade vad gäller utsläpp av växthusgaser har möjlighet att handla med utsläppsrätter samt tillgodogöra sig utsläppsminskningar från projekt i utvecklingsländer som komplement till egna utsläppsreduktioner. Stöd till projekt i utvecklingsländer har blivit populärt även utanför Kyotosammanhang, bl.a. hos företag och organisationer som vill ta ett större klimatansvar. Ett projekt kan t ex handla om trädplantering i syfte att binda koldioxid eller utsläppsminskande investeringar i förnybar energi och/eller energieffektivisering. Klimatnyttan ska svara mot verksamhetens klimatbelastning, eller delar av den. Det spelar ingen roll för klimatet var en utsläppsreduktion alt. koldioxidbindning sker, och klimatkompensation syftar bland annat till att billigaste åtgärderna vidtas först.

 

Genom vilken organisation klimatkompenserar ni?

Vi kompenserar genom ZeroMission. ZeroMission är en av de mest etablerade aktörerna på marknaden för frivillig klimatkompensation och har klimatkompenserande kunder såsom Max Hamburgerrestauranger, Fritidsresor, NCC, Saltå Kvarn och Arla.

 

Det finns flera sätt att klimatkompensera på. Ni valde trädplantering. Varför?

Klimatkompensation genom trädplantering är ett bra engagemang då världen avskogas snabbt vilket inte bara innebär ett klimatproblem utan även orsakar problem för den biologiska mångfalden, en allt snabbare ökenutbredning samt fattiga människors förmåga att försörja sig. Genom stöd till ZeroMission och Plan Vivo-projekt engageras fattiga småbrukare i trädplantering, de får betalt för den klimatnytta som träden skapar vilket i sin tur leder till ett mer stabilt klimat, lokalt och globalt, en bättre närmiljö och en ytterligare inkomst dels genom klimatpengen dels genom ett mer diversifierat jordbruk

 

Var planteras träden?

Träden planteras i Malawi, Afrika där avskogningen idag är hög. Det är också en region som förväntas drabbas hårt av klimatförändringen och stigande temperaturer. Trädplanteringen som vi bidrar med gör att lokalbefolkningen och deltagande småbrukare kan möta kommande klimatförändringar på ett mycket bättre sätt. Träd ger skugga och sänker marktemperaturen, minskar vattenavrinning och avdunstning vilket i sin tur ger en bättre vattensituation samt mindre allvarliga översvämningar.

 

Köper ni inte er bara fria från klimatfrågan?

Detta är en del ett större miljö- och klimatarbete som vi jobbar med kontinuerligt och som inkluderar en översyn av vår energianvändning, våra transporter, våra inköp och andra klimatpåverkande aktiviteter. Klimatkompensationen är en förlängning av detta arbete och en slags intern klimatskatt som motiverar oss att kontinuerligt följa upp och minska vår klimatbelastning.

 

Kan man åka till ett trädplanteringsprojekt och se vad som händer på plats?

Zeromission som vi samarbetar med, arrangerar resor till trädplanteringsprojekten med jämna mellanrum. För ett par år sedan besökte vi projektet i Malawi. Läs mer om resan här.

 

Kan man följa trädplanteringsutvecklingen?

Rapporter som sammanfattar projekten utkommer årligen. Där framgår vilka typer av träd som planterats och var, vilka småbrukare som engagerats, vilka organisationer som stödjer projektet m.m. Vissa Plan Vivo-projekt kan följas på Google Earth. Läs mer på planvivo.org

 

Vilka växthusgaser ingår i er beräkning?

I den mån vi kan tar vi hänsyn till de sex växthusgaser vars utsläpp begränsas av Kyotoprotokollet: koldioxid (CO2), metan (CH4), lustgas (N2O), HFC, PFC samt svavelhexafluorid (SF6).

 

Varför är alla era trädplanteringar i utvecklingsländer?

Träd växer upp till 10 ggr snabbare i ett tropiskt klimat än i den norra, kallare delen av världen och blir därmed ett mer effektivt och snabbare sätt att uppnå resultat. Att bevara skog och plantera träd i skogsjordbruk gynnar den biologiska mångfalden som är särskilt hotad på sydliga breddgrader. Dessutom hjälper vi till med att skapa jobb, motverka fattigdom och stimulera samhällsutveckling där det finns större behov av det. I Sverige och vissa andra länder i väst finns lag på återplantering av träd, samtidigt som skogsbeståndet växer, vilket gör att ytterligare initiativ inte tillför förändring i samma utsträckning.

 

Kan man vara säker på att trädplanteringsprojektet fungerar och levererar?

Projektet övervakas och kontrolleras kontinuerligt av stiftelsen Plan Vivo och genomgår verifiering av tredjepart med jämna mellanrum, en sådan tredjepart är Rainforest Alliance, vilket säkerställer att allt fungerar som det ska. Rapporter från dessa tredjepartsverifieringar publiceras på Plan Vivos hemsida. Så kallade Plan Vivo-certifikat ställs ut årligen efter att de deltagande småbrukarnas planteringar har kontrollerats och när träden har bekräftats stå kvar. Småbrukaren får betalt för klimatnyttan under en sju- till tioårsperiod allteftersom träden växer, vilket gör det attraktivt för dem att delta under hela den perioden. När träden sedan är fullvuxna ger träden avkastning i form av ex. frukt, medicin, ved och timmer, vilket gör det ekonomiskt irrationellt att hugga ner träden. Kort och gott, klimatkompensation genom ZeroMission och Plan Vivo ger den utbildning och det ekonomiska incitament som behövs för att plantering av träd ska ses som ett attraktivt alternativ till annan markanvändning. Plan Vivo påbörjade sitt arbete redan 1994 i och med ett forskningsprojekt i Mexiko och är således äldre än Kyotoprotokollet och alla projekt i FN-regi.

 

Vad händer om ett träd dör?

Då är småbrukaren skyldig att plantera ett nytt träd. Enligt Plan Vivo-standarden måste småbrukarna dessutom alltid odla minst 10 procent extra som säkerhetsmarginal. Denna ”buffert” kan användas vid eventuella oförutsedda skador, brand, skadeangrepp etc.

 

Hur länge kan ett träd ta upp koldioxid?

Olika trädslag har olika rotation, det vill säga tid mellan plantering och avverkning, så det är svårt att säga en exakt tid, men när är ett träd avverkas, så planteras ett nytt på en gång. Bonden bestämmer ofta själv vilka trädarter han/hon vill ha på sin mark, från snabbväxande arter som ex. används som bränsle till ädelträ och fruktträd som växer långsamt.

 

Hur försäkrar man sig mot att samma klimatnytta/certifikat flera gånger?

Plan Vivo-certifikat är numrerade och registreras i ett system kallat Markit, vilket förhindrar dubbelförsäljning.

 

Varför har ni valt ett s k frivilligt projekt istället för FN-reglerat projekt?

De skogsprojekt som regleras av FN har haft stora svårigheter att komma igång och generera certifikat och vi ville komma igång snabbt samt specifikt jobba med trädplantering i samarbete med småbrukare. Vi hittade en passande lösning via Plan Vivo systemet och känner oss trygga med det valet.

 

Finns det skillnad på trädsorter gällande hur mycket koldioxid de tar upp?

Träd tar upp olika mycket koldioxid beroende på art. Vissa växer snabbt och avverkas inom några år, medan andra växer långsamt och avverkas efter 20 år eller mer. Klimatnyttan beror på hur snabbt de växer och binder koldioxid, men också i viss mån på hur trädet används efter avverkning. Används det som byggnadsmaterial är till exempel klimatnyttan högre än om trädet används som bränsle.

 

Jag vill veta mer om klimatkompensation och trädplantering!

Zeromission är vår partner när det gäller klimatkompensation. Där kan du också läsa om några av deras andra klimatkompensationskunder såsom Max Hamburgare, Classic och Arla. Läs mer på: zeromission.se/projekt

Mat

Ekologiskt

Var hittar jag mer information om ekologiskt?

naturskyddsforeningen.se

jordbruksverket.se

livsmedelsverket.se

krav.se

 

Matsvinn

Om jag vill minska matsvinnet – vad kan jag göra då?

I vår receptsamling ger våra kockar konkreta tips. Det viktigaste är att vara medveten om problematiken och alltid fundera på om jag verkligen måste kasta bort mat eller delar från tillagningen. Vill man läsa mer om matsvinn och få tips på vad man kan göra i hemmet så kan vi tipsa om följande länkar.

livsmedelsverket.se

slangintematen.se

matsvinnet.se
Mårten Thorslund som står bakom matsvinnet.se ger följande sju tips:

  1. Planera dina inköp och tillagning bättre – sparar pengar och tid!
  2. Laga det som håller på att bli dåligt först – alla proffs gör det!
  3. Ät rester ett par dagar i veckan – spara pengar, få tillsammans-tid!
  4. Frys in mat/dryck som är på väg att bli dåligt – innan det blir dålig!
  5. Smaka istället för att slänga eller hälla ut – lite på dina sinnen!
  6. Bjud över kompisar, grannar, släkten på middag- visa att du bryr dig!
  7. Sänk ribban, höj kreativiteten i köket – bli en miljökämpe och inspiratör!

 

Bin och honung

Läs om bin och hur de bidrar till ett friskt ekosystem hos Biman.

Palmolja

Miljömärkningar

Det finns ett flertal relevanta miljömärkningar för hotell och konferensanläggningar. Nedan finns länkar till de vi ser som mest intressanta.

Svanen

Green Key

Krav

IACC Green Star

Fairtrade är ingen miljömärkning men då Sigtuna är en Fairtradecertifierad kommun och ett flertal anläggningar jobbar mycket med Fairtrade inkluderar vi en länk dit.

Fairtrade

Initiativ och evenemang

Vad är en BarCamp om hållbarhet inom turism, möten och events?

Enligt konceptet ”unconference” har vi samlat personer med ett stort intresse för turism och hållbarhetsfrågor. Deras kunskaper och erfarenheter har stått som grund för diskussionerna. Vid en BarCamp är deltagarna huvudaktörer. Varken talare, föreläsare eller seminarium är förutbestämda. Istället är det deltagarnas engagemang som formar innehållet.

 

Vad är Gröna November?

Gröna November är en månadslång kampanj som ska visa upp det arbete vi gör inom miljö och hållbarhet. Under november månad går många hotell- och konferensanläggningar i Sigtuna ihop och arbetar för att lyfta just dessa frågor och hur vi kan arbeta vidare med dessa i framtiden.

 

Vad innebär Miljömärkning av events?

Läs mer på Håll Sverige Rents hemsida: Håll Sverige Rents miljömärkning av event

 

Resor och laddplatser

Varför har ni anslutit er till Taxi Nollzon?

Initiativet Nollzon har skapats för att snabbare nå målen kring fossilfri fordonsflotta.
Genom att ansluta oss till Nollzon så prioriteras elbil vid taxiresor. Taxibolagen vill då möta den växande efterfrågan och fler elbilar köps in, du får oftare en elbilstaxi – en tyst och avgasfri miljö skapas. Läs mer om initiativet här.

Var finns era laddplatser?

På denna hemsida hittar du detaljerna kring var laddplatsen finns och vilken utrustning dessa har. Våra anläggningar hittar under Sigtuna.

Är elbilar verkligen bättre än effektiva dieslar eller bensindrivna bilar?

Ja. De är tysta, släpper inte ut något när de kör och är betydligt effektivare. Läs mer om myter och få svar här: elbilen.org